Nu har jag gjort som alla säger, och läst Twilight. Första boken av fyra (?) skriven av Stephanie Meyer. Den har sålt i otroliga exemplar och jag känner själv många, många personer som lovordar den.
Jag läste den för att själv skaffa mig en uppfattning. Egentligen visste jag nog, i bakhuvudet, att detta inte är en bok för mig.
Och visst hade jag rätt.
Boken är väl egentligen inte dålig så. Den har en mysig kärlekshistoria, den är lätt, och jag förstår att folk gärna tar den till sig. Personligen behöver jag något mer. Jag läste 300 sidor, och det enda som hände var att huvudpersonen, Bella, gick i skolan och glodde på Edward, som är en vampyr. Något som avslöjas redan på baksidan av boken, så att bli chockad över det mitt i boken är ju inte något man blir precis. Känns lite synd, för utöver vampyrgrejen handlar inte första boken om speciellt mycket annat.
Det finns många anledningar till att jag har svårt för Twilight. Det första är att författaren skriver ungefär lika bra som personer som skriver fanfiction. Jag läste flera sidor, tänkte flera gånger att "Nu känner jag igen det här... Hmm... Kan jag ha läst den innan?" Dock kom jag efter ett tag på att jag kände igen det från mig själv. Meyers sätt att skriva, och beskriva personer, speciellt Edward, är precis så som jag själv skrivit. Då jag gick i mellan/högstadiet.
Jag tycker att boken är orealistisk, av många olika anledningar. Att Forks är en liten, liten stad, och ändå inte gör mer mot denna familjen Cullens (som alla tycker är skumma) känns konstigt. Jag vet av egna erfarenheter att det verkligen inte funkar att vara udda i en liten stad, utan att folk pratar om en och kanske rent av blir elaka. Att de bara tillåts vara, känns inte på riktigt.
Jag har också hört att i de andra böckerna kommer författaren gå emot sina egna beskrivningar av vampyrerna (men jag tänker inte kommentera det då jag inte läst det själv.)
Något jag INTE gillar är hur tjejerna blir gestaltade av Meyer. Förutom Bella själv verkar alla hennes tjejkompisar också ge upp hela sina liv för sina pojkvänner. Vi har Jessica, som bara svassar runt sin kille och bara lever för det. Visst finns det sådana tjejer i världen, men att ALLA är så? Edward själv är sjukt kontrollerande och jag förstår inte hur man kan beskriva en sådan person som "perfekt". Detta är tydligen något som blir ännu värre i de andra böckerna, och det tycker jag inte är bra alls. Blir rädd för att folk blir påverkade av detta.
Jag tror egentligen att jag är lite för gammal för Twilight. Jag skulle nog uppskattat detta MYCKET mer om jag varit lite yngre, och inte redan hade mina favoritvampyrer i Buffy. Meyers sätt att gestalta vampyrerna känns fel, när man är så van vid Buffys vampyrer som är totalt annorlunda. Trots allt detta, måste jag ge boken ett litet plus för att den var lätt att läsa. Det tog inte emot, jag läste ut hela boken på två dagar och det bevisar ändå att Meyer kan suga in läsaren. Jag vet dock inte om det alltid är så positivt.
Twilight innehåller inte speciellt mycket spänning. Jag hoppas på mer händelser i de andra böckerna, jag tänker dock inte läsa dem just nu. Så det är lite negativt också, jag känner inte det här "Herregud måste läsa nästa bok NU" utan lite mer "Jaja, tar nästa om ett tag..."
Om man gillar chick flicks, vampyrer och romantik så är detta boken för dig. Vill du ha något mer och ett bättre språk... Ska du nog hoppa över Twilight.
Jag börjar nu istället läsa Med 9 liv av Diana Wynne Jones.
Trevlig helg!
